Mitt hopplöst normala liv - Joanna Nadin

2/4

Den var rosa och den gick fort att läsa och jag hade en solstund på bryggan och en papperspåse med chokladdoppade cashewnötter. Det är allt jag har att säga till mitt försvar.

Alltså: böcker där huvudpersonen är korkad. Jag gillar inte sånt. Det ska förstås bli humor med någon som inte förstår att den där killen som vill öva att kyssas egentligen är kär i henne och att hon som kräks hela tiden och börjar bli tjock är gravid, men jag blir bara trött.

Lite som en tjejig Adrian Mole, och i tjejig ligger då även "ytlig". Och dessutom fegar författaren ut med ett helt onödigt öppet slut, där hon inte slutför något av det hon byggt upp. Sånt gillar jag inte heller.

Men rosa är den.