22.

"Marmeladprovet"
Vibeke Olsson
19/3 2007

Den här boken har jag tittat på massvis av gånger, men valt bort. När jag var yngre var jag mycket förtjust i Vibeke Olsson. Hennes böcker om romartiden gav mig namnet till mitt första internetalias (callistrate), till exempel. Även böckerna om andra världskriget och då framförallt Ulrike och kriget (från nazistperspektiv, så omväxlande och intressant), tyckte jag mycket om. Marmeladprovet handlar däremot om en skilsmässa, och den lockade mig inte alls. Det är den enda bok av Olsson jag inte läst.

Men nu slog jag till, och den är fint realistisk och trovärdig, men jag önskade mig ett lite lyckligare slut. Skildringarna av Stockholm och det tidiga nittiotalet gillar jag, och huvudpersonen Sirkka är mänsklig och levande, men jag hade velat följa henne längre efter skilsmässan, så att hon hunnit bli lyckligare.

Men det kanske handlar om mig, om vanan vid Hollywoodslut, om att jag ville att hon skulle sluta med en ny man och kanske en gravidmage också och ett hus på landet och allt det där. Kanske är Olsson mer modig som bryter där hon bryter. Kanske är det så att det finns en tid efter (skilsmässo)sorgen där man blir lite mindre förtvivlad, och att den är värd nog att beskriva, att man inte måste klumpa ihop den med tiden senare, där man blir lite gladare.