54.

"Mannen i mina drömmar"
Curtis Sittenfield
31/7

Så blev juli en riktig bokmånad i alla fall. Att jobba är uppenbart bra för mitt läsande. Jag har en timmes bussresa om dagen, och gillar att läsa på lunchrasten i stället för att prata väder.

Förra sommaren, också i Huskvarna, läste jag "Prep", eller "I en klass för sig" som den heter på svenska. Och Sittenfield är sig lik. Hon är en mycket flytande berättare,
och hon sätter ord på den självmedvetna ångest och blyghet och föraktande försvarsmekanism som är ett sätt att överleva den kvinnliga tonårstiden. Jag känner igen mig, och jag är övertygad om att jag inte är ensam om det. Det är ingen smickrande igenkänning. Men det är realistiskt, och tröstande i det att man inte är ensam.

"Mannen i mina drömmar" har dessutom en genomgående mer positiv ton än "I en klass för sig". Redan från början vet man att saker kommer att utvecklas mot det bättre. Det kommer inte bli chicklitt-slut (även om den här boken stod på chicklitthyllan i Jönköpings stadsbibliotek. Little did they know. Det här är inte charmiga neuroser och fantastiska män, det är realistiska och besvärliga neuroser och halvdana män.) men det kommer sluta bättre än det började.

Det tycker jag personligen är en klar förbättring, och det gör att jag tycker mycket mer om den här boken än om "Prep", trots att den saknar internatskolemiljö.

Lättläst men med substans. En fin kombination. En bra sak i sin genre.