45.

"Familjen Lament"
George Hagen
5/7 2007

Två saker att hata med den här boken:
1. Helt stört många "då visste han inte vilka ödesdigra följder detta skulle få". Detta är en styggelse som i största möjliga mån bör undvikas. Att gödsla med det betyder bara att författaren inte kan hålla uppe spänningen på annat sätt. Jag genomskådar dig, Hagen, jag lovar. Och det retar mig som tusan.
2. Onödiga tragedier och dödsfall. Som inte tillför berättelsen något. Som bara är sensationslystna. Man tar inte livet av två av de mest centrala personerna tio sidor från slutet utan att ha ett mycket bra skäl. Och det har du inte, Hagen, de där dödsfallen ger inte något till berättelsen. De gör mig bara än mer irriterad.

Jag tror att det här är George Hagens debutroman. Och jag hoppas att han aldrig får något publicerat igen. Men om han skulle få det, tänker jag inte ta i det med tång. Jag borde anat oråd redan på femte sidan där han beskrev Julia Laments "ostyriga svarta hårsvall", som så jävulskt uppenbart skulle beskriva hennes ostyriga karaktär. Jag borde slutat läsa där. Om du överväger att läsa den här boken: nej. Gör inte det. Det finns så mycket bra litteratur som du skulle kunna läsa istället. Även om boken var rolig här och där, så är de delarna inte alls nog för att väga upp den taffliga helheten.